I söndag var det dags för GOF att samlas på Mästermyr, för att se vilka fåglar som hade återvänt från de norra regionerna. Mästermyr är en viktig rastplats nu på hösten för många fåglar som är på flyttning.

Samling var vid 07-ladan där det finns plats för ganska många bilar, vilket det också kom. Vi blev arton deltagare och däribland flera nya ansikten vilket är extra roligt. Från bron ser man hela norra delen av myren så det är en bra plats att stå. Närmast oss stod ungefär femtio tofsvipor blandat med sånglärkor och ängspiplärkor. Ganska nära födosökte en fjällvråk vilket var dagens önskeart. En honfärgad blå kärrhök och ormvråk hittades också.

När vi var nöjda förflyttade vi oss till Gränspålen ca 1 km i östlig riktning och även där fanns gott om plats för bilarna. Härifrån ser man de södra och nordöstra delarna av myren. Väldigt nära kom dagens mästerflygare, en rödglada vilket gladde alla. En havsörn på långt håll och en svår kungsörn kom ganska nära. Här togs den obligatoriska fikastunden med prat och trevlig samvaro. Dock saknades flockarna av sångsvan, tranor och gäss, men de kommer.

Ledare var Sivert Söderlund

På väg ner till Sundre följdes jag av envist regn ett bra tag, men sakta löstes det upp och vi fick en riktigt fin förmiddag på öns sydspets. Femton fågelsugna medmänniskor mötte upp vid parkeringen norr om Hoburgsklippan. En knapp vecka in i september gör att det ”riktiga” höststräcket inte är i full gång, men vi fick smakprov på en hel del trevligt samt gott om tid för trevliga och givande samtal. Väl så viktigt i våra annars så digitaliserade liv. Redan över parkeringen drog en rödglada omkring och små gäng med bofinkar, ängspiplärkor och sädesärlor gav sig till känna. Bland alla dessa ”pip och svirr” kunde vi även höra det nåltunna locklätet från rödstrupig piplärka, en tämligen rar fågel från våra nordligaste utmarker. En storlom försökte smita förbi ”bakom ryggen” men blev förstås avslöjad. Härnere på sydvästhörnet är det inte ovanligt att just lommarna tar en genväg över udden när de ska byta fiskeplatser.

Eftersom vinden var tämligen frisk och från sydväst var fångsten i Sundregruppens nät inte så magnifik. Därför ägnade vi oss åt att spana in det som drog förbi. Sparvhökarna hade börjat röra på sig men inte många drog ut i motvinden. En ung brun kärrhök valde också att vänta med flytten. Bland sädesärlornas locktoner kunde även några gulärlor höras. Det började nu att knorra i många magar (vi som inte tog med fikakorgen) så det blev återtåg mot parkeringen. Eftersom det pågick rabbisjakt på backarna norr om parkeringen valde vi att dra upp till fyren för fortsatt rovfågelspaning. Närmare två timmar där gav två kungsörnar, en rödglada, två havsörnar och några ormvråkar.

Inget besök i Sundre utan ett stopp vid Muskmyr, något som alltid bör efterlydas. Ibland är himlen full med rovfåglar men idag var det en ganska lugn tillställning. Under de två följande timmarna fick vi i alla fall ihop tre kungsörnar, tre havsörnar, minst fyra lärkfalkar, en tornfalk och några ormvråkar. Det är inte alltid som anteckningsboken blir överfull men enligt min mening består fågelskådning av ”så mycket mera”. Ledde det hela gjorde

Per Smitterberg.

Hitta till rätt fågellokaler med hjälp av föreningens guidebok, som hjälper till att få den bästa fågelupplevelsen på Gotland. Vi erbjuder boken Skåda fåglar på Gotland till priset av 250:- inkl. frakt. Dessutom finns en överraskning som ingår i beställningen.

För att beställa boken – skicka en epost till adressen forsaljning@blacku.se. Glöm inte att ange namn, postadress och om Du önskar att boken skall vara signerad av författaren Per Smitterberg.

Trots närmast tropisk värme redan till frukost hade drygt tjugo fågelsugna medmänniskor beslutat sig för att skåda på Asunden idag. Härligt! Dessutom många nya ansikten, vilket alltid är extra positivt. Efter inledande presentation av lokalen, vad man kan vänta sig under olika årstider, travade vi iväg ut på den numera högsommartorra strandängen vid Norderudde. Den grunda Bodviken, mellan vägbanken och udden, är populär som rast- och matlokal för främst gäss, simänder och vadare av flera arter. Just nu befinner vi oss mellan de tidiga vuxna fåglarna (främst arktiska vadare) och de stora ungfågelflockarna som kommer i september. Större och mindre gäng med olika tärnor födosökte i viken, med silvertärna och kentsk tärna som talrikast men även fisk- små- och skräntärna noterades. En liten försmak av de stora septemberflockarna bjöd ett par 100-gäng med ljungpipare, som kommit ner från häckplatserna i norr. Vid ett besök i september eller början av oktober, kan antalet vara uppe och nosa på femsiffrigt. Även en läckert svartvit hane kustpipare hittades. Simänderna fanns förstås, men i mycket små antal ännu. Gräsand, skedand och några enstaka krickor skrevs upp.

Vi fortsatte ut mot uddens norra del under trevligt småprat om ”stort och smått”, men oftast var spaningsögat påkopplat och fler arter kunde noteras. En ensam kustsnäppa visade att vi, som tidigare sagts, befinner oss i ett mellanläge när de vuxna fåglarna snart passerat och årsungarna ännu ska komma. Tidigt under promenaden utlovade jag (nästan) att det skulle komma någon havsörn, och visst kom den. En fin vuxen individ som sakta skruvade sig norrut längs Vägumeviken. Till sist hittade den enträget spanande Jörgen P en sandlöpare, en individ som redan bytt till den vita vinterdräkten. Några storspovar petade i sandbotten efter borstmaskar, någon småspov flög förbi och just när vi började återtåget mot det efterlängtade fikat, flög en hona brun kärrhök norrut. Nu lockade den hägrande fikakorgen och återmarschen till parkeringen gick tämligen raskt. Min förhoppning är att detta besök skall locka till fler kommande skådningar på Asunden. Ledde det hela gjorde

Per Smitterberg.

Med denna utflykt gjorde GOF ett av de första besöken till en bevattningsdamm. Det var Botvardsdammen i Hablingbo, som är en av de största bevattningsdammarna på Gotland och som hyser mycket fågel av flera arter. Samlingen skedde vid ”Margus hantverksbod” med Margareta och Gustav Robertsson som markägare. Vi blev femton deltagare som efter sedvanlig presentation  om dagens innehåll, även  fick en kort redogörelse av Gustav Robertsson om dammens tillkomst och miljönytta. Den byggdes för tjugo år sedan och pumpar in vatten från diken som rinner av åkrarna och som annars skulle rinna ut i Östersjön. Gustav ledde sen bilkaravanen (kunde inte samåka p.ga av rådande situation) till en rymlig parkeringsplats för oss. 

Deltagarna blev mäkta förvånade när de uppkomna på den höga och breda vallen fick se storleken på vattenytan och med tre små öar som hyser alla häckare. Det tog nästan två timmar innan vi hade gått varvet runt. Då hade jag noterat 26 olika arter i och runt dammen. 

Vi såg bl.a gråhakedopping, svarhakedopping och smådopping men skäggdoppingen saknades. Knölsvan, gräsand, gravand, skedand och snatterand, fiskmås med unge, en mindre skrattmåskoloni och varnande silvertärna. Bland vadare sågs strandskata, rödbena, skogssnäppa, skärfläcka med unge och större strandpipare. Runtom sjöng flera sångare och över seglade de båda svalorna hus och ladu samt tornseglarna. Avslutningsvis kan man säga att studera fåglar i sådana dammar, innebär möjligheten att se dem på ganska nära håll och att de flesta är stationära.

Ledare var Sivert Söderlund