Gotlands ornitologiska förening
Njut av fågellivet genom föreningens verksamhet! Exkursioner, kurser, resor och föredrag. Häng med oss och få glädjen av att uppleva och lära dig lite mer om Gotlands fåglar. Inga förkunskapskrav! Kuster, ängen och skog. Gotland bjuder på en passande miljö för massor av olika fågelarter. Lär dig mer om de bästa fågellokalerna! Bli medlem och bidra till att skydda fågellivetPå gång!
Nyheter och exkursionsrapporter
Brun törnskata i Sundre!
Text & bild Arvid Svanborg
På måndagen den 7 oktober efter dagens arbete bestämde jag mig för att åka ut och gå runt Muskmyr i det fina höstvädret. I Muskmyr har under september månad byggts nya spångar i norra delen och även renoverats så det är lättare att vandra runt hela myren.
Efter att ha vandrat över myrens norra del kom jag över till alvarmarken som heter Smolalvret. Där fick jag syn på en törnskata som födosökte i enebuskarna. Då jag vet att det är sent för vår vanliga törnskata så fick jag fort upp kameran och fick några bilder, samt några observationer i handkikaren innan den tappades i buskagen.
Efter hjälp med artbestämning under kvällen så blev det en Brun törnskata! Arten häckar i Sibirien så det var ett möte med en långväga gäst på besök den oktoberkvällen i Sundre.
Hoburgen och Muskmyr den 29 september 2024
De senaste dagarna hade bjudit på ganska oroligt och växlande väder (igår var det stundvis ösregn!), men när vi samlades vid Hoburgsklippans parkering sken morgonsolen från en nästan klar himmel. Dock fick vi känna höstens ”normala” temperatur i den tämligen friska västvinden. Det var läge att hålla i både stativ med tubkikare och klädesplagg. Tjugo fågelsugna fågel-vänner fick redan under min inledning rikta kikarna på en handfull storlommar på väg söderut, rakt över våra huvuden. Med tanke på förutsättningarna kunde vi räkna bort att leta efter tättingar i buskmarkerna på Rivet. Därför gick vi ner till åkerhörnet ovanför Sundregruppens fågelstation och fick fint vindskydd på norrsidan av buskagekanten vid. Några som älskar uppvindarna runt klippkanten är örnarna, båda arterna kan ses här. Idag fick vi närkontakt med en handfull havsörnar, medan kungsörnarna höll sig lite längre norrut men kunde ändå avnjutas.
En av storlommarna som passerade klippan. Foto: Lars Anmark.
Bland tättingar var det två arter som sågs i riktigt stora flockar, nämligen bofinkar och sånglärkor, där en del vågade lämna land medan andra ångrade sig. Några smärre gäng ladusvalor, troligen försenade häckare, försökte sig också iväg. Nästan hela tiden hade vi sparvhökar runt oss i luften, de är också på resa ner mot kontinenten. En stor flock med tranor kom i sakta mak nersinglande mot fälten i dalen. Närmare 500 individer imponerade på oss. Denna tid brukar även de blå kärrhökarna synas till och vi fick riktiga njutobsar på en grann hane, som först flög söderut på lite avstånd, men plötsligt kom tillbaka norrut över havet och rundade sen oss och passerade nära i härligt medljus. Alla njöt!
Den stiliga blå kärrhöken som gjorde ett sträckförsök. Foto: Lars Anmark.
Nu var det dags för förflyttning upp till Muskmyr och hopp om några fler rovfåglar. Vi hann knappt ur bilarna innan de började visa upp sig. Flera havsörnar och kungsörnar, ormvråk, röd glada, tornfalk och givetvis flera sparvhökar skrevs in i protokollet. Till allas glädje kunde vi njuta av en fin varfågel, som tagit paus i flyttningen på sin väg från norr och ner till södra Europa. Vid det här laget var gänget riktigt nöjda och vi skingrades för denna gång, men jag hoppas att vi snart ses i fågelmarkerna.
Ledde utflykten gjorde Per Smitterberg.
Hammaren den 22 september 2024
En riktigt ljuvlig höstmorgon med svag bris och ”högt i tak” möttes vi av vid samlingen på Hammaren, vid fiskeläget Nabben med ”rarrisdungen” bredvid. Tolv morgonpigga fågelvänner med önskan om roliga fågelmöten fick en inledande beskrivning av området och dess möjligheter i fågelväg. Såhär i efterhand kan vi konstatera att det inte alltid är bra med ”fint väder” när man önskar rariteter på hösten. Nåväl, det blev ändå en härlig förmiddag. Vi startade med ett besök inne i talldungen som bjöd på ”det vanliga”. Blåmes, talgoxe, svartmes, kungsfågel, bofink mm. men inte ett enda ”vingband” från öster.
När vi var färdiga med dungen fortsatte promenaden längs stranden upp till nordöstra hörnet av halvön. Eftersom havet låg som en spegel var det enkelt att hitta allt som rastade eller passerade däröver. Mindre flockar med bläsänder, prutgäss, småskrakar, sjöorrar, knipor och ejdrar noterades. Ute på Storholmens fyr satt en havsörn. Plötsligt hittade Jörgen Petersson en ”storfalk” på en stor sten lite längre norrut på holmen. Full förstoring på tubkikarna fick oss att artbestämma den till pilgrimsfalk. En stund senare sågs den dessutom i flykten när den drog inåt Lausviken, och då blev arten ”spikad”. ”Tack vare” de uteblivna mängderna med fåglar hade vi gott om tid för umgänge och trevliga samtal, något som ofta kommer i skymundan. Men nu började fikakorgarna locka så vi vandrade åter till bilarna för en mysig fikastund i solen.
Ledde det hela gjorde Per Smitterberg.
Furilden den 15 september 2024
Tanken och förhoppningen med ett besök på Furilden var förstås att ”varenda buske” skulle bubbla med nyanlända tättingar från öster. De tio fågelvänner som möttes drog dock en nitlott på dessa utlovade fågelflockar. Vi möttes och vandrade i ett underbart höstväder, en måttlig och ibland frisk vind med förbidragande moln. Första vandringen gick från gamla fabriksområdet över backarna och genom skogsdungarna ner till Suderudd. Små gäng med svartmesar, kungsfåglar och bofinkar, en större hackspett och givetvis några havsörnar kunde noteras. Dock var dungen nere på Suderudd i stort sett tömd på fåglar! De allestädes närvarande storskarvarna fanns dock och några sparvhökar flög också förbi. En mycket välbehövlig (tröstande) fika intogs nere på udden innan vi vandrade åter till bilarna.
En av havsörnarna vi såg på Furilden. Foto: Mats Boman.
Det kom upp en önskan att vi skulle åka upp till nordostsidan av Furilden vilket alla gillade. Vi utgick från parkeringen vid Östervik där ett riktigt stort gäng med storskrakar och storskarvar höll till. En av årets ungar hos havsörnsparet ”i kvarteret” visade upp sig när vi gick längs stigen upp till fågeltornet på Fitudden. Härifrån har man främst fina och välbetade strandängarna med små laguner där både änder och vadare trivs. Man ser även Skenholmen och Bungenäshalvön i fonden. Längs strandkanten kunde vi spana krickor, bläsänder och några gräsänder. På vadarfronten var det ganska magert men några gluttsnäppor, brushanar, kärrsnäppor samt en större strandpipare blev inskrivna i obsboken. Nu var samtliga deltagare nöjda så vi vände åter och intog en sista fika innan det var dags att skiljas för denna gång. Ledde det hela gjorde
Per Smitterberg.
Asunden den 8 september 2024
Vi var 13 fågelskådare som slöt upp vid parkeringen på vägbanken ut till Asunden klockan 08:00. Vädermässigt var det betydligt mer sommarkänsla än höst och lite var det så även på fågelfronten. Inget tydde på att det varit några större flyttrörelser hos fåglarna den gångna natten och tidiga morgonen, så chansen att hitta något riktigt spännande som rastade uppe på de torrare delarna av ön kändes liten. Istället bestämde vi att satsa helhjärtat på att spana av de fina strandängarna vid Bodviken och på Norderudde där det nästan alltid går att hitta en fin blandning av vader och änder. Strategin skulle visa sig vara rätt även om en viss förlängd sommarstiltje på fågelfronten kunde anas även här. Änderna var på plats och likaså vadarna även om antalet arter och individer inte var alldeles på topp. Något hundratal simänder låg på vattnet. Till stor del var det gräsänder men enstaka skedänder, krickor och bläsänder kunde vaskas fram. Bland vadarna var flocken på cirka 150 ljungpipare antalsmässigt flest. Vi fick också chansen att jämföra dessa med två granna kustpipare som födosökte ut mot Norderudde. I övrigt sågs enstaka enkelbeckasiner, kärrsnäppor, större strandpipare och en handfull gluttsnäppor. På strandängen visade några ängspiplärkor upp sig fint och bland rastande skrattmåsar satt fem kentska tärnor. Ute på Vägumeviken kändes det ganska fågeltomt men när vi började spana av lite noggrannare kunde hela 180 skäggdoppingar trots allt räknas in. Efter knappa två timmars skådning tog fikasuget över och vi vandrade tillbaka till bilarna. Där avslutades exkursionen med en nära två timmar lång fikastund med trevliga samtal innan gruppen skingrades för enskild hemfärd.
Ledare för exkursionen var Fredrik Gustafsson
På gång!
Aktuellt
Bokerbjudande
Nu erbjuder vi boken Skåda fåglar på Gotland till priset av 250:- inkl. frakt. Dessutom finns en överraskning som ingår i beställningen.
För att beställa boken – skicka en epost till adressen forsaljning@blacku.se. Glöm inte att ange namn, postadress och om Du önskar att boken skall vara signerad av författaren Per Smitterberg.