Foto: Per Smitterberg

2K eleonorafalk (Falco eleonorae) fotograferad när den kretsade över P-platsen vid Muskmyr idag klockan 14:05-14:15. Hänger den kvar till söndagens exkursion?

Det är alltid ett lotteri att få ”rätt” förhållanden för fågelskådning i Lausvik. Beroende på vattennivån erbjuder lokalen lämpliga förutsättningar för olika artgrupper. Vi hade förstås hoppats på blottlagda sandrevlar för att attrahera vadare, men dagsläget erbjöd en ”andlokal” istället. Ett tiotal skådarsugna mötte upp vid det nordvästra tornet och strategin för besöket lades upp. Vi tågade ut längs trätrottoaren och tog fågeltornet i besittning.

Foto: Per Smitterberg

Ganska stora flockar med krickor och gräsänder kunde räknas in, med enstaka skedänder och stjärtänder inblandade. De riktigt stora ansamling-arna med simänder kommer dock inte förrän om en dryg månad. I övrigt sträckte några ljungpipare förbi medan tofsvipor, gluttsnäppor samt en kvar-dröjande skärfläcka sågs. Några småspovar drog förbi och två unga bruna kärrhökar flög längs vassbältena. På avstånd över skogen sågs två kung-sörnar och en ung duvhökhona. Lockläten från gulärlor och ängspip-lärkor hördes i vinden och ladusvalor födosökte i små flockar.

I ett försök att hitta lite fler vadare föreslogs en förflyttning till Närsholmen. Väl där gick vi ut på strandängen vid udden Kroken och kunde trots glimmande motljusblänk hitta lite fler arter. Några kustpipare, kärrsnäppor, en sandlöpare och några brushanar blev ”bytet”. Nu kände sig de flesta nöjda med förmiddagens skådning och utflykten avslutades. Ledde det hela gjorde

Per Smitterberg

Mattias Andersson och Arvid Svanborg är två gotlänningar som hållit på med fåglar i ett antal år nu. De kom att fundera på varför de gotländska fågelnamnen förekommer så sällan idag och som devisen säger; den som söker, den finner. De lyckades komma över ett gammalt dokument där en stor del av de kända namnen fanns sammanställda.

En tanke föddes sedan, som en naturlig följd av det hela: varför då inte presentera några exempel på ett trevligt sätt och samtidigt få glädja andra, gotlänningar såväl som besökare? En god tillgång fanns nära till hands, då Arvids mamma Agneta Engström är konstnär och proffs på sådant här. Sagt och gjort, Agneta formgav en vacker och illustrativ skylt som under en tid nu har satts upp i fågeltornen runt om på ön. Snart ska det vara klart, förhoppningsvis till mångas glädje. Det var på tiden att de gamla namnen fick lite välförtjänt kärlek, tack ska ni ha!

Foto: OIa Wizén

Skylten med gotländska fågelnamn har formgivits av Agneta Engström i Hamra. Bilden togs i Pavikens västra fågeltorn härom dagen. Skyltarna ska snart finnas att avnjuta på de allra flesta ställen. Foto: Ola Wizén.

Redaktionen

Vi var 8 personer som samlades vid Viklau kyrka, några nya och några gamla bekanta dök upp. Vi hann väl inte mer än presentera oss förrän regnet kom, så vi åkte raskt till Tjaukle.

Vi gick runt i området och fick höra en del fågel och titta på blomster. Några hann med att ta en snabbfika i det mer och mer tilltagande regnet, så vi beslutade att åka vidare till returvattendammarna.

Nu fick vi se en hel del fågel som svarthakedopping, gråhakedopping, gluttsnäppa, drillsnäppa, mindre strandpipare samt gravand med 12 ungar, för att nämna några av dom arter vi såg. Även den här platsen var ny för några så det känns bra att kunna få dela med sig av dom fågellokaler som finns på Gotland.

Sven-Olof Lundgren

Efter en morgon med ett häftigt regn och en isande frisk västlig vind hade jag inga större förhoppningar om att denna exkursion skulle locka några större skaror. Dock, så vid sjutiden befann sig i alla fall åtta förhoppningsfulla deltagare på plats. Endast några lövsångare sågs i lä av Hoburgsklippans brant. Väl på plats vid ringmärkarboden så förevisades en ettårig ärtsångare i handen. Det blåste här så mycket att det nätt och jämt gick att hålla fångstnäten igång. Vi fick även se hur fångst- och ringmärkningsproceduren gick till.

Efter en kortare fikapaus togs en promenad över buskmarkerna mot Rivsviken. En överflygande mindre strandpipare var en oväntad observation. Ärtsångare sjöng i snåren, och på läsidan av ett buskage kunde en honfärgad mindre flugsnappare ses i fint ljus under en längre tid. I ett annat buskage satt en härmsångare och en trädgårdssångare och sjöng, dock ville ingen av fåglarna visa sig i blåsten. Så vi fick nöja oss med att höra dessa. Väl vid Rivsviken observerades grå flugsnappare, buskskvätta, gulärla och dessutom en hel del svalor som födosökte över vattnet. Därefter promenerade vi tillbaka till ringmärkarboden där en svartvit flugsnappare visades upp. Dagens fångst slutade på tio individer. Efter detta avslutades exkursionen och deltagarna tackades för sin medverkan.

Björn Lilja

Foto: Björn Lilja