Vi var nog 25 fågelintresserade (glömde räkna) som gick den korta biten från parkeringen till platsen för vår matning. På plats fick vi höra en större hackspett trumma revir, rödhaken visade upp sig fint och en sparvhök jagade i buskarna bakom matningen.

En kort presentation av oss som har jobbat med matningen, Lena och Anders Jacobsson och undertecknad, som även har varit på plats och fyllt på frön i våra automater var tredje dag. Jag talade om att vi har köpt in ca. 250 kilo frö sedan vi började den 1:a december.

I samband med besöket fick vi en gåva bestående av frön och en påse med talgbollar. Det var också några som genom föreningens swishkonto skickade in bidrag vilket vi tackar för.

Ledare var Sven-Olof Lundgren

Lagom till häcksäsongen utökades antalet holkar i södra Visby. Upprinnelsen var att stadsträdgårdsmästare Pernilla Johansson hittat ett antal fågelholkar instoppade  i ett av regionens förråd. Hon kontaktade då GOF för att få tips om lämpliga lokaler för dessa. 

Valet föll på två områden i södra Visby som hyser ganska mycket fågel men som saknar bohål.

Det ena är Kronoparken, mellan kvarteren Kölen på Gråbo, samt kvarteret Myran vid södra delen av Allégatan och skogen Djuplunda söder om Visbyleden. På båda platserna löper gång- och cykelväg genom områdena, vilket också är en orsak till att platserna är lämpliga för fågelstudier.

Det blev en trevlig förmiddag för gänget Pernilla, Sven-Olof, Ted och Sivert som hjälptes åt med de 23 holkarna, ibland med en pratstund med förbipasserande som var intresserade. Även fåglarna var intresserade, några talgoxar var snabbt framme och undersökte ett par av holkarna.

Under 2020 medverkade GOF också vid uppsättning av 80 holkar fördelade på södra delen av Södra hällarna, Kärlekstigen och området intill Tjelvarskolan i nordöstra Visby. Några år tidigare har GOF själva tillverkat och satt upp drygt 100 holkar i Sumpskogen och norra delen av Södra Hällarna, Krookska dungen samt Donnershage.

Tillsammans med en slöjdlärare på Gråboskolan tillverkade vi holkar i deras slöjdsal för något år sedan och med hjälp av eleverna sattes de upp i den angränsande Furulundskogen.

Totalt har GOF medverkat till att drygt 200 fågelholkar blivit uppsatta i Visbys närområde.

Svag vind, strålande sol och mycket fågel blev en bra början! När vi samlade oss så räknade vi in cirka 30 intresserade fågelskådare från 4 år och uppåt. Mycket roligt att se ungdomar och för övrigt damer som kommer på våra utflykter. 

Vi fick väl se de arter som var förväntat: vigg, sothöna, bergand, brunand, storskrake, gråhäger och smådopping noterades. Alla hade vi span på vassruggarna efter skäggmes men tyvärr inte denna gång.

Till min hjälp hade jag Sivert Söderlund som berättade om fåglarna vi såg samt var dom brukar husera på somrarna när dom inte besöker Klintehamn. På slutet var vi ett gäng som satt och fikade tillsammans och pratade fåglar så klart. En fin dag med intresserade fågelskådare! Ledde utflykten gjorde

Sven-Olof Lundgren.

Onsdagen den 23 februari samlades fem deltagare vid Terranovakyrkan i sydöstra Visby, till den utlysta fågelvandringen. Det var ett perfekt vinterväder helt stilla, några centimeter snö hade kommit under natten och det snöade fortfarande lite vid starten. Om det var orsaken till att så få deltagare hade hörsammat kallelsen är oklart, men syftet med den valda platsen är förutom fåglarna, är att visa medlemmarna nya platser i Visby och att det finns avgiftsfria P-platser. 

Vi började söderut med att vandra under Visbyleden för att komma till kv. Bogen 2. Där blev det stopp direkt för de första fåglarna. Där fanns talgoxar, några kungsfåglar som man inte springer på hur som särskilt inte i bostadsområdena. Där var ett par koltrastar förstås, gulsparvar, bofinkar och till slut blev det fem turkduvor. Vidare såg och hörde vi domherrar och grönfinkar.

Mellan kv. Bogen 2 och Bogen 1 stannade vi vid en av Visbys största flockar med gråsparvar. När jag räknade alla gråsparvar i Visby vintern 2020 räknades 60 stycken där. Totalt räknade jag då 906 gråsparvar i hela Visby. Det var lika kvittrigt här i år. Bakom Bogen 2 stannade vi för att se efter stenknäck, domherrar och ett par nötväckor som spelade.

Jag ville även visa min favorit på Gråbo nämligen Furulundskogen. Den hyser så här års inte så många arter, men alltid större hackspett och ett större antal ringduvor. Men kom igen när sångarna har anlänt för då är det drag i skogen.

Vi vandrade sedan österut där stigen går mellan kv. Skäran och Lien, där blev det nytt stopp pga. ett riktigt kvittersnår. Men denna gång av stenknäck som jag uppskattade till minst 20 individer, troligen en av de bättre platserna i Visby. Vid en fågelmatning kunde vi sen njuta av en stillasittande grönsiska på nära håll, nästan som en kanariefågel. Avslutningsvis passerade vi ytterligare en matning i kv. Kakelugnsmakaren med ytterligare en turkduva och kvittrande gråsparvar. Totalt såg vi tjugo stationära arter vilket är mycket bra för att vara i ett så begränsat område.

Ledare för vandringen var Sivert Söderlund.

SMHI utlovade frisk till hård västlig vind och risk för nederbörd. Lägg till detta en temperatur på någon plusgrad. Trots dessa bistra prognoser var vi 21 fågelvänner som möttes vid rastplatsen söder om Sjuströmmar i Slite denna söndag. Jag upphör inte att förundras över viljan och behovet hos oss som gillar fåglar att ständigt vilja få mer samt att möta varann! Två saker gladde mig mest, nämligen att det var en majoritet av kvinnliga deltagare och att det även fanns med två riktigt unga. Mycket positivt! Givetvis hade det varit roligare om vi bjudits på riktig vinter med iskanter och snödrivor, men det är bara att anpassa sig efter det som bjuds från vädergudarna. På vattnet utanför strömmarna fanns ett fint utbud med olika änder. Gräsanden var, som väntat, den vanligaste men ganska många snatteränder kunde hittas samt en ensam kricka. Med den frånvarande isen var dykänderna inte så samlade utan bjöd bara på smärre samlingar. Knipor och viggar letades fram och även några smärre gäng med storskrakar. En stor flock med sothöns låg tätt tillsammans i den friska vinden. Några uppmärksamma vänner vände kikarna västerut och hittade tre havsörnar som seglade över Bogeviken. Tyvärr var avståndet i längsta laget för att få några njutobsar.

Även om det saknades iskanter vid strömmarna så ville vi kolla vad som fanns innanför landsvägen. Vi fick hyfsat lä för den bitande västvinden vid några av fiskebodarna, varifrån fåglarna kunde spanas in. Ett havstrutpar stod på en brygga medan ett storskrakegäng samt en småskrakehane fiskade vid järnvägsvallen. Gräsänderna och snatteränderna ökades på i antal och inne över Bogeviken flög små gäng med grågäss förbi. Plötsligt fick vi se att havsörnen var på vingarna och snart gick den ner för landning på ett av de små skären mitt i Bogeviken. Med hjälp av tubkikare kunde vi precis se över järnvägsvallen där den landade.

Till glädje var det ett gammalt par samt en fjolårsunge som satt där, troligen med någon frukost framför sig. Detta kändes som en mycket lämplig avslutning på en trevlig, om än kylslagen, fågelutflykt på nordöstra Gotland. När undertecknad, tillsammans med en kvarvarande deltagare, tog en värmande fika vid rastplatsen drog som avslutning nio tofsvipor förbi västerut! Ett alldeles för tidigt, men härligt, vårtecken. Låt oss hoppas att det är lite mera vårvindar nästa gång vi möts. Ledde det hela gjorde

Per Smitterberg.