I söndags anordnade föreningen sin snart traditionella vinterutflykt för nybörjare till Klintehamns hamn. Man får alltid räkna med oväder så här års, så det är alltid ovisst hur det kommer att gå. Det var en vass vind från ost med lite tunna snöbyar i men trots det blev vi 21 deltagare. Vi hittade lä bakom en av byggnaderna och letade av fåglarna i inre hamnen där man kommer väldigt nära. Sen flyttade vi oss till småbåtskajen och gjorde till sist en avslutande vandring ut på Varvsholm i hopp om att hitta lite småfåglar. Där pågick ett intensivt arbete med röjning, sågning och eldning vilket gjorde det svårt att hitta några alls.

Arterna vi hittade i hamnen är de vanliga som brukar övervintra där: vigg, bergand, brunand, gräsand, sothöna, smådopping, salskrake, storskrake, storskarv, knölsvan, sångsvan och som brukligt några nyinkomna gravänder.

Salskrakar i Klintehamn. Foto: Per Smitterberg

Ledare var Sven-Olof Lundgren och Sivert Söderlund

Dags att börja flyga! Nästan vuxen havsörnsunge. Foto: Per Smitterberg

Det var många intresserade som samlats tisdagen den 30 januari i Vita huset för att lyssna på Per Smitterbergs föredrag om havsörnen på Gotland. Det blev en grundlig och intressant resa i ord och bild från örnarnas etablering i början av 1990-talet till dagens 43 kända boplatser. Det totala antalet par av havsörn kan vara uppemot 60 par. Därutöver finns naturligtvis många unga örnar som ännu inte häckar.

Det fanns naturligtvis många frågor från åhörarna, t.ex. om födoval, häckningsresultat, var örnarna kommer ifrån och konkurrens med kungsörn. Födan består till drygt 90 procent av fisk och sjöfåglar, men det finns exempel på örnar som specialiserat sig på kaniner. Det är inte alla örnar som får ungar på vingarna. De som lyckas har i medeltal 1,5 ungar.

Havsörnar som etablerar sig på Gotland kommer från ön men också från omgivningarna, t.ex. utmed den svenska Östersjökusten. Örnar som vuxit upp Gotland kan etablera sig på Sveriges fastland. Det finns också exempel på örnar som har sitt ursprung i Baltikum och nu bildat par på ön. Hur kan vi veta detta? Jo, alla ungar som ringmärkts förses med ringar på benen som kan avläsas och avslöja fågelns ursprung. Den kanske intressantaste frågeställningen är konkurrens med kungsörn. Det kan vi idag endast spekulera om, men det finns exempel som bekräftar att de kan häcka i samma område utan revirstrider. Förmodligen finns också det motsatta förhållandet.

Clas Hermansson

Ett okular till MINOX tubkikare hittades på P-platsen vid Lausvikens fågeltorn den 25 september 2017. Zoom 20-45X (Manufactured in Japan for GmbH). Ursäkta att jag inte hört av mig tidigare, men det “glömdes” i bilen. Kontakta upphittaren Robert Franzén på tel 0704-960 976

Den 20 februari är det årsmöte i föreningen. Efter sedvanliga förhandlingar kommer Niklas Aronsson att berätta om ”Det Stora Fågeläventyret” som sändes på TV under våren. Mötet börjar kl. 18.00 i Vita huset på Ekmansgatan 11 i Visby. Här finns dagordning och verksamhetsberättelse.

Mvh,

Styrelsen

Talgoxe. Foto Tomas Lundquist.

Sista helgen i januari, 26-29, är det dags för den stora årliga fågelräkningen vid fågelbord runt om i Sverige. Vinterfåglar inpå knuten arrangeras av BirdLife Sverige och startade år 2006. Du kan rapportera via webbsidan birdlife.se eller använda vår app Vinterfåglar för att registrera in observationerna vid fågelbordet. Appen laddar du enkelt ner gratis från App Store eller Google Play. Appen innehåller också bilder och läten på de flesta arter som kan rapporteras. Vinterfåglar Inpå Knuten har som mål att öka intresset för fåglar och ger oss också värdefull kunskap om förändringar i vår livsmiljö.

Domherre. Foto Stefan Oscarsson/N