Att vara fågelskådare- och fotograf under den mörka årstiden kan ha sina sidor. Men nu har vi passerat ”bottenmärket” och ljuset återvänder, därmed även fåglarna och upplevelserna. I de senaste numren av Bläcku har Du säkert sett tre nya namn under flera fina fågelbilder. Brian Löfkvist, Albin och Sam Nordlund är tre killar som sliter rejält i fält. Givetvis blir det resultat och häromdagen var Brian och Albin i Klintehamn för att leta motiv nere runt hamnområdet. Klinteviken hade nu frusit till efter köldknäppen runt nyår men ute i hamnområdet var det öppet vatten. Som ”vanligt” fanns en pilgrimsfalk på plats, denna dag en adult fågel som bjöd på en framgångsrik jakt.

Den läckra pilgrimsfalken med sitt byte. Foto: Brian Löfkvist.

Men väl så läckert var de härliga bilder och upplevelser grabbarna fick av en rördrom i vassarna. Arten har hela området runt viken som ett säkert tillhåll vintertid, men på grund av sitt skygga beteende blir det sällan några kloka bilder. Men eftersom hela viken samt Sandaån var tillfrusen ökade chanserna då det i stort sett bara vara vassbården innanför Warvsholmsbron samt utflödet vid fiskebodarna som var öppna. Mycket riktigt så fick de se rördrom och dessutom blev det några riktigt häftiga serier av den kamouflagetecknade doldisen. Titta och njut!

En av flygturerna gav chans till att se ”hela fågeln”. Foto: Brian Löfkvist.

På dessa två bilder är fågeln i sitt rätta element, bladvassfältet, där den får nytta av sin ”skyddsdräkt”.

Foton: Albin Nordlund.

Att vara fågelskådare är ofta njutbart och givande, men ibland kan det bli påfrestande. ”Varför får jag aldrig se arten jag letar efter”? När det gäller skäggmesarna är det kanske inte så konstigt, då deras favoritbiotop är ute i ofta stora bladvassbälten. Men en bra tid att försöka hitta dem lite närmare är under vintern, då födosökandet kan leda fåglarna närmre oss.

Foto: Joakim Nordlund.

Eftersom deras stapelföda, framförallt under vintern, är fröna från bladvass kan letandet bli äventyrligt och blött! Men det finns lokaler där man kan ha tur och komma fåglarna nära. Utanför fågeltornet i Stockviken kan man se dem, liksom på Warvsholmssidan av gångbron över Klinteviken men även i vassbälten i Västergarnsviken, Paviken och liknande ställen. För några dagar sedan hade Joakim Nordlund turen att hitta ett litet gäng skäggmesar i vassarna vid Kronviken norr om Själsö. Det är därifrån hans läckra porträtt kommer.

Per Smitterberg

Nu finns programmet för januari – juni 2024 tillgängligt under sidan Program som du hittar i menyn högst upp.

Häng med oss och få glädjen av att uppleva och lära dig lite mer om Gotlands fåglar. Du behöver inte vara expert! Ta gärna kontakt med respektive programpunktsansvarig om du har frågor kring aktiviteter eller samåkning. Glöm inte fika. Efter någon timme i fält blir man sugen! Ta på dig lämplig klädsel vid utflykterna och kom ihåg att det kan vara nog så kallt på våren när havet kyler! Ibland om vädret är extra bistert kan det vara klokt att kontrollera om utflykten blir av. Våra aktiviteter är öppna för alla. Observera att samtliga inneträffar sker i ”Vita Huset” på Ekmansgatan 11 klockan 18.00 om inget annat anges. Välkomna!

Vandringen idag blev inte den jag planerade för. Vid rekognoseringen i början på november cyklade jag den rutt som vi skulle gå idag. Jag tror att det inte är så många fågelintresserade som vandrar där för att lyssna på fåglar, därför tyckte jag det var dags att ta en tur dit. 

Idag fick jag helt ändra på min plan för att vandringen skulle kunna genomföras. Trots detta gick vi i området på isiga små vägar i skogens utkant. På grund av rådande väderlek var det sporadiskt med fågelläten och ännu färre observationer. Det tog en stund innan de första kungsfåglarna lät sig höras och som vi såg skymta i talltopparna. 

Vår minsta fågelart, kungsfågeln, är ofta en riktig doldis inne i träden. Foto: Per Smitterberg

Vidare hördes större hackspett och nötskrika på avstånd och mot slutet fick vi höra och se gärdsmyg och trädkrypare. Dagens målart för mig var större korsnäbb och det blev den sista arten vi skymtade och hörde svagt. Vi blev fem deltagare som trotsade det riskabla väglaget och fick träffas och prata en stund i det svaga decemberljuset.

Vandringsledare var Sivert Söderlund

Klinteviken med sitt inflöde från Sandaån är ett säkert vintertillhåll för rördrom, denna skygga och kamouflagemönstrade hägerfågel som man oftare hör än ser. I förmiddags passerade jag söderut och slängde som vanligt ett öga åt väster. Minsann, där stod en alldeles i utloppet från Sandaån. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att stanna, hal och ispucklig väg med trafik, men svängde av mot hamnen för att kunna skicka ut ett larm. Fredrik Gustafsson snappade upp larmet och när han spanade in området var det två fåglar på platsen! På väg hem från söder svängde jag ut för en fika på hamnen och med hopp om en pilgrimsfalk på silon. Visst, där satt en gammal individ och putsade sig. Hampus Carlberg hade lockats av mitt rördromslarm och tillsammans med sin pappa åkte de för att spana i viken. Mycket riktigt, där gick drommarna. Extra kul att han hann med att få bilder på den skygga fågeln. Som bonus fick de också se pilgrimsfalken. Även en ruggig decemberdag kan få guldkant, molntäcket till trots.

Rördrommen i Klinteviken. Foto: Hampus Carlberg.