När man som utflyktsledare möts av sol från en blå himmel, mild bris och 22 fågelsugna deltagare så går mungiporna uppåt. Vilken underbar söndag det blev! Den obligatoriska inledningen från undertecknad avbröts (positivt) flera gånger. Först när jag fick för mig att visa hur man skiljer ladu- och hussvalan åt och några minuter senare fick peka ut en fin havsörn som flög rakt över våra huvuden. Men vi fick även en fin introduktion och beskrivning från Roger Lundberg, Eke, som står för de betesdjur som håller området i sådant fint skick. För tillfället är det lamm som står för jobbet här vid Ålarve. I min värld är sådana här samarbeten mellan markägare eller kontrakterade djurägare som står för den här formen av landskapsvård något mycket värdefullt. Området som valts för dagens fågelskådning är, för dig som inte varit där, en av ön mer lättillgängliga och innehållsrika lokaler. Här får man ett rikt utbud av den gotländska strandängens alla karaktärsarter. Fisk- silver och småtärnor, skärfläckor, större strandpipare, rödbenor och givetvis strandskator, tofsvipor fyller området med sina olika läten och flyktlekar. Skedänder, krickor, gravänder, vitkindade gäss och småskrakar vilar eller födosöker i de grunda vikarna och gräsklädda strandkanterna. Sädesärlor och stenskvättor letar flygfän bland stenarna medan sånglärkan hänger i sitt himlasnöre över våra huvuden.
Efter många skådarstopp hade vi nu kommit till den fina och bekväma rastplatsen där en ”utpumpad” skådare kan få vila benen och inta en godfika. Många kloka frågor ställdes och förhoppningsvis kom lika vettiga svar i retur. Samtal och möten, lika viktigt som nya arter! Vi hade nu fått ny kraft att gå ut till ”vägs ände” på Langård, där man blickar ut mot den lilla holmen Getorskär. Där finns en koloni storskarvar samt diverse måsfåglar och mera änder. Söderut, vid stränderna mot Sigdesholm, gick en del gråhägrar och fiskade. Vi hade nu hållit på med fågelskådandet i drygt tre timmar och samtliga tycktes mer än nöjda, varför återtåget mot parkeringen påbörjades. Ledde detta äventyr och skrev ner gjorde
Per Smitterberg