En skara förväntansfulla medlemmar samlades på förmiddagen vid Näs kyrka. Från omgivande lövskog och trädgårdar hördes de första tecknen på att våren var i antågande. Ringduvor hoade från flera håll, en större hackspett var ivrig i sitt korta trummande och mesar sjöng liksom nötväckan. En ensam gärdsmyg lät höra sin intensiva drill bortom kyrkogården. Vid matningar i trädgårdarna var pilfinkarna mest frekventa tillsammans med mesarna.
Vi transporterade oss nu ut till Bodudd, som ligger längst i sydväst på Näsudden. Vädret var rätt milt men med en lite irriterande nordost och solen skymdes av tunn molnslöja. Vi passade nu på att vandra ut mot Storgrunn innan fågelskyddet hade hindrat oss kommande dag. På håll sågs en havsörn sittande ute på Näsrevet. Bortom Lillgrunn stod gravänder på stenarna liksom en ensam strandskata och några havstrutar. Bland änderna fanns annars mest knipor och gräsänder. En äldre havsörn passerade mot norr. Både småskrake och storskarv tvärade förbi udden. Ute på Storgrunn sjöng flera sånglärkor, annars var mängden fåglar härute inte särskilt stor. Plötsligt hördes det ”puttrande” lätet från en snösparv, som flög iväg längre ut på den tidigare avskurna ön, som sedan flera år nu har landkontakt. Snösparven återupptäcktes längst i sydväst just utanför den runt ön gående strandvallen. Här åt den fint färgade hanen frön av de småvuxna strandarterna, som vid högvatten blir översvämmade av sjön. Vid den centrala lagunen innanför strandvallen födosökte fem större strandpipare och fyra andra flög förbi.
På Storgrunn sågs denne snösparv (Plectrophenax nivalis) födosöka i godan ro. Foto: Sven-Olof Lantz.
Väl tillbaka till boden på Bodudd hägrade den medhavda matsäcken nersköljd med lämplig dryck. En av deltagarna förbarmade sig över exkursionsledaren, vars matsäck hade glömts kvar i köket hemma i Visby, genom överlämnande av två goda smörgåsar. Nu kunde de femton deltagarna sätta sig vid ett strandhak eller vid bodväggen och njuta av den nyligen framkomna solen och den närande maten. En havsörn cirklade samtidigt över oss liksom en ormvråk längre mot öster.
Som avslutning förflyttade vi oss ut mot Burgsvikens centrala delar för att se efter om flockarna med salskrake var kvar. Under februari sågs här 600 exemplar fiskande i viken, men nu sågs inte en enda. Möjligen hade de redan sökt sig norröver i det milda vädret. Den havsörn, som passerade oss mot norr, kanske visste var de fanns just nu. I strandkanten guppade några gravänder och en flock med bläsänder. På strandängen födosökte tofsvipor och starar. En flock nyanlända skrattmåsar, som redan hade doppat sitt huvud i choklad, stod på en låg strandrevel. Eftersom nordosten nu hade ökat och solen inte värmde tillräckligt avslutades nu dagens exkursion, som leddes av…
Jörgen Petersson