Femton vadarsugna skådare slöt upp på morgonen vid sjöräddningsmuseet, Ekeviken på Fårö. Det fanns både ärrade veteraner och relativa nybörjare i gruppen – en fruktbar blandning, som kom för att delta i en av GOF:s verkligt traditionsbundna exkursioner. I karavan körde vi ut till det vanliga utgångsläget och jobbade oss etappvis upp mot bodarna, där fikat skulle intas. Vädret var behagligt varmt, om än lite blåsigt.
Bland alla gräsänder noterades även kricka, snatterand och gravand. Några grågäss flög in från Tällevika och det fanns gott om vitkindade gäss, i allt c:a 400. Måsar och trutar var talrika och vi hade riktigt fina obsar av ett par skräntärnor och ett 10-tal kentska tärnor. Lite längre ut i Tällevika låg en magnifik flock på c:a 100 skäggdoppingar och fiskade. I detta myller lyckades Björn Wester vaska fram en smådopping åt oss.
Men hur var det då med vadarna? Jo, till att börja med var det lite magert, men det tog sig på slutet, kan man säga. Sammanlagt blev det 14 vadararter. Tofsvipor, kärrsnäppor, rödbenor och gluttsnäppor dominerade förstås, men vid gladdes lite extra åt ett blandat gäng myrspovar och kustpipare samt en grann kustsnäppa. En storspov flög varnande omkring bortom bodarna. Sparvhök var ensam rovisart på vår lista. Totalt noterade vi 53 arter under fem timmars skådning. Exkursionens clou var nog ändå den mycket vackra rostand, som lite avmätt hängde i Varpvät. Det blev rent av ett livskryss för somliga deltagare!
Ordinarie exkursionledare sedan urminnes tider, Tord Lantz, hade p.g.a. konkurrens från ett tungt kulturevenemang nödgats avstå i år. GOF tog det modiga beslutet att utse en västgöte som stand-in för Tord. Undertecknad accepterade uppdraget med bävan och ödmjukhet och gjorde så gott han kunde.
Spaning mot Tällevika från Norsholmens västra strand.
Åke Anderson