Vintern som aldrig blev någon sådan här på ön, resulterade i rejäla vårkänslor den första marsdagen. Tio fågelvänner med förhoppningar om lite vårfåglar mötte upp i Ronehamn. Vi startade med att spana igenom viken norr om hamnen där en rejäl viggflock samt bergänder, brunänder, sothöns och storskrakar beskådas. En ung havsörn satt på ett stort flyttblock norr om fiskebodarna och en handfull gravänder flög förbi. Efter packning av matsäckar och kikare började vi vandringen längs strandängen ut igenom det underbara reservatet vid Ålarve. De första tofsviporna, föreningens symbolfågel, spanades in ute på det kortbetade gräset. Härligt att åter få se dessa vårens budbärare! Den ordinarie vinterflocken med gråhägrar stod och kurade ute bakom ett enbusksnår. Ute på udden vid Langård fick vi känna på den friska sydvinden, men hyfsat lä gjorde att tubkikarna skakade lite mindre och solen ”värmde”. I viken innanför Sigdesholm låg en försvarlig salskrakeflock och fick hjälp med födosöket av nästan lika många skratt-måsar. Ett flimmer av vita fågelkroppar i och ovanför vattnet! Ytterligare en flock vipor, drygt 50 stycken, drog förbi lågt i den friska motvinden. Små gäng med grågäss passerade och ytterligare ett gäng gravänder invigde våren.
I skydd av enbuskarna blev vi endast ”störda” av ett gäng ängspiplärkor och några sånglärkor under det välbehövliga fikat. Storskarvarna höll på att inspektera sina bon ute på Getorskär och utanför norra udden låg en bergandsflock. Under promenaden tillbaka mot bilarna uppmärksammade undertecknad deltagarna på en större korsnäbbshane som satt fint i en låg tall. Stunden senare satt honan bredvid. Helt ovetande kunde dagens utflykt avslutas med att två av deltagarna fick varsitt nytt X!
Per Smitterberg