Tanken och förhoppningen med ett besök på Furilden var förstås att ”varenda buske” skulle bubbla med nyanlända tättingar från öster. De tio fågelvänner som möttes drog dock en nitlott på dessa utlovade fågelflockar. Vi möttes och vandrade i ett underbart höstväder, en måttlig och ibland frisk vind med förbidragande moln. Första vandringen gick från gamla fabriksområdet över backarna och genom skogsdungarna ner till Suderudd. Små gäng med svartmesar, kungsfåglar och bofinkar, en större hackspett och givetvis några havsörnar kunde noteras. Dock var dungen nere på Suderudd i stort sett tömd på fåglar! De allestädes närvarande storskarvarna fanns dock och några sparvhökar flög också förbi. En mycket välbehövlig (tröstande) fika intogs nere på udden innan vi vandrade åter till bilarna.
En av havsörnarna vi såg på Furilden. Foto: Mats Boman.
Det kom upp en önskan att vi skulle åka upp till nordostsidan av Furilden vilket alla gillade. Vi utgick från parkeringen vid Östervik där ett riktigt stort gäng med storskrakar och storskarvar höll till. En av årets ungar hos havsörnsparet ”i kvarteret” visade upp sig när vi gick längs stigen upp till fågeltornet på Fitudden. Härifrån har man främst fina och välbetade strandängarna med små laguner där både änder och vadare trivs. Man ser även Skenholmen och Bungenäshalvön i fonden. Längs strandkanten kunde vi spana krickor, bläsänder och några gräsänder. På vadarfronten var det ganska magert men några gluttsnäppor, brushanar, kärrsnäppor samt en större strandpipare blev inskrivna i obsboken. Nu var samtliga deltagare nöjda så vi vände åter och intog en sista fika innan det var dags att skiljas för denna gång. Ledde det hela gjorde
Per Smitterberg.